Klädbudget och yrkesval – slump eller en kvinnokamp?
När vi etablerade Flor 2017 var det utifrån en idé om att arbetskläder för kvinnor i mansdominerade yrken måste revolutioneras.
Jämställdheten i Norge har kommit väldigt långt, och det finns snart ingenting fysiskt som hindrar kvinnor från att bli vad som helst. Kulturellt är det en bit kvar att gå i många yrken, men vi är på god väg. Kläder har betydelse för hur vi uppfattas. Kläder skapar folk sägs det, och även om Flor fokuserar mer på funktionalitet än hur man ser ut, hjälper det att ha kläder som passar för arbetsvardagen. Man ska känna sig bekväm i ett Flor-plagg, och jag kan själv intyga att det också bidrar till arbetsglädjen. Inte minst känner man sig mer professionell (som bonde, vilket jag har erfarenhet av) när folk kommer till gården och jag har på mig ordentliga kläder.
När vi startade Flor visste vi att jordbruket var en startpunkt för oss. Vi förstod att utmaningen med ordentliga arbetskläder för kvinnor även fanns i de flesta mansdominerade yrken. Vi insåg snabbt att vi kunde se bortom jordbruket, och ganska snart nå andra yrkesgrupper som hantverkare, chaufförer, lagerarbetare etc.
Det som kom mer överraskande för oss, och som är ämnet för detta blogginlägg, är hur stort behovet visar sig vara även i de typiskt kvinnodominerade yrkerna. Efter att vi hade varit på marknaden ett tag fick vi fler och fler frågor om vi hade kläder anpassade för arbetsvardagen i förskolor/dagis. Det fanns få arbetskläder som är väl anpassade för denna yrkesgrupp. Det är förstås stor skillnad på privata och kommunala förskolor och privata har ofta bättre arrangemang när det gäller avtal och inköp.
När det gäller kommunala förskolor slår det mig att det lätt kan jämföras med andra kommunala områden som väg, vatten och tekniska tjänster. I de avdelningarna är det helt andra budgetar när det gäller kläder. Visserligen finns det krav på reflex- och varselskläder inom de tekniska yrkena, men slitage på kläder gör att det ändå hade varit otänkbart att inte få kläder för det arbete som ska utföras. Det är inte mycket mindre slitage på jobbet i förskolan. Här är man också ute oavsett väder, med krävande kunder (läs: barn) som inte tänker på vart man spiller. Det är mycket upp och ner, in och ut, av och på med kläder. Det är nära till hands att tro att det kan ha något med jämställdhet att göra också. Och då kan vi ändra det!
I februari sökte Flor testpersoner till förskola. Responsen var jättestor, och vi fick in många bra ansökningar från hela landet. Det är tydligt att ämnet kring arbetskläder för förskolepersonal engagerar! Historierna som kom in är många, en berättar om en månadsbudget på 75 norska kronor per person till kläder. Det är en återkommande trend att de kläder som köps in ofta är herrkläder (!) med passformer som inte är anpassade för kvinnokroppen. Och man får oftast bara några utvalda plagg för utomhusbruk. De kläder man använder inomhus måste man köpa själv.
Som anställd i förskolan är man en professionell person med många arbetsområden under en dag. Man är vårdnadshavare, pedagog, organisatör, administratör, och inte minst en som med yrkesmässig tyngd möter föräldrarna som en trygg ansvarsperson. Det är därför viktigt, mitt i allt detta, att framstå som professionell. Kläder har mycket att säga för hur man framstår, och inte minst för hur man känner sig själv. Det var just detta som var utgångspunkten för Flor när vi startade inom jordbruket. Genom att skapa arbetskläder som får dig att må bra, ökar det arbetsglädjen, och självkänslan i yrket. Att se hur lite pengar som går till just arbetskläder i förskolan har varit en ögonöppnare för oss, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv.
På Flor vill vi använda vår röst för att sätta fokus just på denna problematik. Det måste komma en mer anpassad satsning på kläder för förskolepersonal.
